Logg Styrelsemagasinet

För dig i styrelsen

Styrelseakademien professionaliserar Sveriges styrelser

Riksdagsledamoten Cecilia Rönn (L): ”Jag ger mig inte förrän vi fått resultat i arvodesfrågan”

12 jun 2024 | Styrelsen

Arvodesfrågan ligger som ett moln över svenska bolagsstyrelser. Men om det ska bli möjligt för styrelseledamöter att åter kunna fakturera sina arvoden behöver lagen ändras. För detta krävs politiker som driver ärendet. Styrelsemagasinet har pratat med den liberala riksdagsledamoten Cecilia Rönn som hoppas få gehör för frågan redan i höst.
– Jag ger mig inte innan vi fått resultat, säger hon.

Text Lotta Byqvist

Fram till 2017 kunde svenska styrelseledamöter fakturera för sina uppdrag. Men Högsta förvaltningsdomstolens tolkning av inkomstskattelagen ändrade på detta och numera beskattas styrelsearvoden som inkomst av tjänst. En olycklig tillämpning av skattelagen menar Styrelseakademien som länge varnat för riskerna. Svante Forsberg, Styrelseakademiens ordförande:

– Nuvarande ordning riskerar att reducera svenska styrelsers kompetens och ägare vittnar om att det är svårare att finna ledamöter med rätt kvalifikationer. Enligt Styrelseakademiens undersökningar har en av tre styrelsearbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i ”rådgivande” styrelser, så kallade advisory boards – ett uppdrag utan personligt ansvar eller transparens mot tredje man, men som är möjligt att fakturera.

– Konsekvensen för näringslivet är att det blir svårare att veta vem man gör affärer med. Detta kommer bland annat att leda till högre kostnader för långivare i samband med utlåning, något som leder till ökade kostnader för hela näringslivet.

Svante Forsberg menar att en styrelseledamot inte kan jämställas med en löntagare vars relation till arbetsgivaren vilar på ett anställningsavtal, ofta med kollektivavtal som bas.

– En styrelseledamot i ett aktiebolag utses av bolagsstämman och har att utföra sitt uppdrag i enlighet med aktiebolagslagens regler. Det föreligger ingen anställningstrygghet eller andra sociala förmåner och reglerna innebär en negativ särbehandling av styrelsearbetare jämfört med alla andra yrkesgrupper.

”Jag försöker övertala mina kolleger i riksdagen att prioritera frågan.”

Cecilia Rönn, riksdagsledamot för Liberalerna, ledamot i finansutskottet och partiets ekonomisk-politiska talesperson är riksdagens kanske främsta förespråkare för en lagändring.Hon började titta på arvodesfrågan så snart hon kom in i riksdagen 2022 men hade i egenskap av styrelsearbetare funderat över den långt innan.

Under sin tid i riksdagen har hon lyft frågan i varje skatteremiss från Liberalerna i syfte att få in den i underlaget för budgetberedningen.

– Detta är en skatteteknisk fråga rent lagmässigt, men är samtidigt större än så. Det är därför jag försöker övertala mina kolleger i riksdagen att prioritera den, säger hon.

På vilket sätt är det en större fråga?

– Den är viktig för företagsutvecklingen och för tillväxten och kompetensen. Fyra av fem företag i Sverige är småföretag med ett fåtal anställda. Många av dem drivs som aktiebolag med en styrelse bestående av ägarna samt eventuellt personer som ägarna känner. Men det är när de får in extern styrelserepresentation med specifika kompetenser som lyftet brukar komma. Dessutom sitter ledamöterna på sina uppdrag med ett personligt ansvar, vilket också är viktigt för deras engagemang och noggrannhet. Tolkningen att arvodet ska skattas som inkomst av tjänst har gjort det svårare att hitta personer som vill vara styrelseledamöter. I stället tar man in dem som konsulter, vilket gör att de inte kan hållas personligt ansvariga.

– Därtill ökar småföretagarens regelbörda när personen får in kanske två, tre personer till i lönerullarna som det ska redovisas och betalas avgifter för.

Varför är det svårt att få gehör i riksdagen för detta?

– Anledningen till att jag ännu inte har fått gehör för frågan beror på att andra viktiga och stora frågor som kräver utredningsresurser har prioriterats. Dessutom kanske mina kolleger inte sätter frågan lika högt på dagordningen som jag. Jag försöker också att prata med mina moderata kolleger om att det här är en viktig fråga av flera skäl. Jag har även haft kontakt med Styrelseakademien som försett mig med underlag och dokumentation.

Men de borgerliga partierna är väl egentligen för en lagändring?

– Ja, jag tror inte de har något emot det. Det har nog mer handlat om att man inte har tyckt att man behöver prioritera frågan så pass högt. Det är lite frustrerande, men jag har insett det är stor skillnad mellan att vara riksdagsledamot och att jobba i näringslivet. I politiken tar allt väldigt lång tid. Men jag ger mig inte utan jobbar vidare med frågan för att försöka få en ändring till stånd.

Känner du dig ensam eller har du någon att kroka arm med – i ditt eget parti eller något annat?

– I början var jag nog lite ensam för att få förståelsen kring varför frågan är viktig. Nu känner jag att vi inom Liberalerna har en samsyn i att vi vill prioritera detta. Just nu för jag en diskussion med mina kolleger i Moderaterna om att de också ska ha frågan på dagordningen. Jag försöker lyfta detta i de sammanhang jag kan. Jag ger mig inte innan vi fått resultat.

Om det skulle bli som du vill, hur går det till för att riksdagen ska kunna klubba den här lagändringen?

– Först behöver man tillsätta en utredning för att se vad det är som behöver ändras i inkomstskattelagen. Jag är inte helt säker på om det krävs en så kallad bokstavsutredning eller en lite större utredning. Jag tänker mig att detta kanske är en mindre utredning, men med det sagt har jag inte kompetensen att bedöma det, utan det ligger på finansdepartementet att göra.

– Förhoppningsvis kommer sedan utredningen fram till att en förändring är görbar och att man då skulle kunna ändra i lagtexten på vissa ställen för att det åter ska bli möjligt att fakturera för sina styrelsearvoden. Sedan går förslaget ut på remiss. Efter det presenteras ett lagförslag för finansutskottet och därefter vidare för omröstning i riksdagen.

Vad krävs för att processen ska starta? Behöver någon lägga en motion?

– Det som krävs är att regeringen bestämmer sig för att tillsätta en utredning. Tyvärr hjälper det nog inte att jag lägger en motion just nu. I stället jobbar jag internt för att se till att försöka få upp det här på dagordningen.

När skulle det här kunna ske?

– Det beror på hur stor utredningen blir, men det är minst 1-2 år bort i och med att man ännu inte har tillsatt någon utredning.

När tror du att själva utredningen skulle kunna komma till stånd?

  • Jag fick inte med den i höstas om det som skulle göras 2024, så min tanke och ambition är att lyfta upp den nu efter sommaren igen och försöka få till att man tillsätter en utredning under hösten eller direkt efter årsskiftet.

Hur skulle Styrelseakademien kunna hjälpa till?

– Ett bra sätt att hjälpa mig i det här arbetet är att prata med andra riksdagsledamöter som har samma position som jag, som antingen jobbar i finansutskottet eller skatteutskottet – de utskott som berörs av det här. Och att driva opinion och förklara varför frågan är viktig, inte ur ett tillväxtperspektiv.

Du har arbetat i flera styrelser och har för närvarande ett styrelseuppdrag. Vad är det som driver dig att vara med i en styrelse?

– När jag själv jobbade i det privat näringslivet och drev eget företag gav styrelsearbetet mig mycket energi och ökad kompetens genom att jag fick del av andras perspektiv. De flesta i en styrelse har ju olika kompetenser. Som politiker och riksdagsledamot ger det mig styrelsearbetet mig mycket i form av att på djupet förstå hur det är att driva företag.

Bildtext: Riksdagsledamoten Cecilia Rönn (L). Foto: Anna Sigvardsson.

Om Cecilia Rönn
Ålder: 44 år
Bor: Träslövsläge, Varberg, Halland.
Gör: Riksdagsledamot för Liberalerna, ledamot i finansutskottet och Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson.
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande för det liberala nyhetsmagasinet Nu. Ledamot i byggbolaget Sköld-Forsberg.
Aktuell: Driver på för en lagändring så att styrelseledamöter åter ska kunna fakturera för sina arvoden i stället för som nu få dem beskattade som inkomst av tjänst.

Nyhetsflödet

Styrelsespaning – om arvoden

Styrelsespaning – om arvoden

Advisory Boards riskerar att underminera den svenska bolagsstyrningsmodellen. Samtidigt som kraven på svenska styrelser ökar, flyttar kompetensen över till ansvarsbefriade så kallade Advisory...

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.  Lär dig mer om vår cookie-policy