Nu händer det saker i arvodesfrågan. Regeringen beslutade i dag, onsdag, att ge Myndigheten för tillväxtanalys ett uppdrag som i förlängningen kan leda till att det åter blir tillåtet att fakturera för styrelseuppdrag.
”Jag är jätteglad över att vi nu har hittat ett sätt att komma framåt i det här ärendet”, säger Cecilia Rönn, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson.
Förr i tiden kunde styrelseledamöter i Sverige fakturera för sina uppdrag. Men efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrades detta. Enligt den nya tolkningen av inkomstskattelagen ska styrelsearvoden beskattas som inkomst av tjänst.
Styrelseakademien menar att detta är en olycklig tillämpning av skattelagen och har länge varnat för riskerna. Svante Forsberg, Styrelseakademiens just avgångne ordförande som ihärdigt arbetat för en förändring, påpekar att nuvarande ordning riskerar att reducera svenska styrelsers kompetens.
”Många ägare vittnar om att det är svårare att finna ledamöter med rätt kvalifikationer när de inte längre får fakturera för sina uppdrag”, säger han.
Cecilia Rönn är riksdagsledamot för Liberalerna, ledamot i finansutskottet och partiets ekonomisk-politiska talesperson. Dessutom är hon riksdagens kanske främsta förespråkare för en ändring av inkomstskattelagen. Hon började titta på arvodesfrågan så snart hon kom in i riksdagen 2022 men hade i egenskap av styrelsearbetare funderat över den långt innan. I riksdagen har hon lyft frågan i varje skatteremiss från Liberalerna i syfte att få in den i underlaget för budgetberedningen.
”Detta är en skatteteknisk fråga rent lagmässigt, men är samtidigt större än så. Det är en viktig fråga för tillväxt och konkurrenskraft Det är därför jag så länge försökt övertala mina kolleger i riksdagen att prioritera den”, säger hon.
”Det ska vara attraktivt att vara styrelseledamot.”
Nu har Liberalerna tillsammans Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hittat ett sätt att komma vidare. Myndigheten för tillväxtanalys får i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring hur olika sätt att beskatta ersättning för styrelsearbete kan påverka företagets möjligheter att knyta till sig styrelsekompetens. Detta klubbades alltså av regeringen i dag.
”Anledningen till att jag tror att det här är ett bra sätt att komma framåt är att det nu blir fokus på tillväxt snarare än skattelagstiftning. Det är det som är den stora vinsten i det här. Det ska vara attraktivt att vara styrelseledamot”, säger Cecilia Rönn.
”Nuvarande praxis, att styrelseuppdrag ska beskattas som inkomst av tjänst har gjort att det inte varit lika lätt, framför allt inte för små företag, att knyta till sig styrelsekompetens. Ofta behövs extern styrelsekompetens för bolaget ska kunna utvecklas.”
Redan den första september ska Myndigheten för tillväxtanalys redovisa resultatet för klimat- och näringslivsdepartementet.
”Jag är jätteglad över att vi nu har hittat ett sätt att komma fram i den här frågan och att det dessutom inte dröjer länge innan vi får utvärderingen presenterad.”
Vad blir då nästa steg efter att Myndigheten för tillväxtanalys redovisat sina slutsatser?
”Det beror på vad de kommer fram till. Om de landar i slutsatsen att styrelseledamöter ska kunna fakturera för sina uppdrag, blir nästa steg att titta på hur inkomstskattelagen behöver ändras. Detta görs via en utredning, antingen en mindre eller en större.”
Både Svante Forsberg och Styrelseakademiens vd, Håkan Broman, gläds åt dagens beslut.
”Det känns som en stor lättnad att både riksdag och regering börjar få upp ögonen för frågans dignitet. Jag är tacksam över att Cecilia Rönn och hennes kolleger så envist kämpat på med detta”, säger Svante Forsberg.
”Inte en dag för tidigt. Nu kanske det åter blir möjligt att rekrytera den vassaste kompetensen till Sveriges bolagsstyrelser”, säger Håkan Broman.
Text: Lotta Byqvist
- I KORTHET
Här förklarar Cecilia Rönn varför arvodesfrågan är så viktig för tillväxt:
”Fyra av fem företag i Sverige är småföretag med ett fåtal anställda. Många av dem drivs som aktiebolag med en styrelse bestående av ägarna samt eventuellt personer som ägarna känner. Men det är när de får in extern styrelserepresentation med specifika kompetenser som lyftet brukar komma. Dessutom sitter ledamöterna på sina uppdrag med ett personligt ansvar, vilket också är viktigt för deras engagemang och noggrannhet. Tolkningen att arvodet ska skattas som inkomst av tjänst har gjort det svårare att hitta personer som vill vara styrelseledamöter. I stället tar man in dem som konsulter, vilket gör att de inte kan hållas personligt ansvariga. Därtill ökar småföretagarens regelbörda när personen får in kanske två, tre personer till i lönerullarna som det ska redovisas och betalas avgifter för.”
