Nu har Tillväxtanalys publicerat rapporten Beskattning av styrelsearvoden och tillgång till styrelsekompetens. Myndigheten skriver bland annat att det finns skäl att vara försiktig med påstående om att förändrad beskattning har blivit ett kritiskt hinder för tillväxt och konkurrenskraft i svenska företag.
– Jag är inte helt nöjd med analysen, säger Cecilia Rönn, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson, som i riksdagen länge drivit frågan att det åter ska bli möjligt att fakturera sina styrelsearvoden.
Allt sedan Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 2017, där det fastställdes att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst, har Styrelseakademien och en rad andra näringslivsorganisationer lyft fram beslutet som en olycklig tillämpning av skattelagen och varnat för konsekvenserna.
Styrelseakademien menar att den ändrade ordningen riskerar att reducera svenska styrelsers kompetens, inte minst för att det blir svårare att rekrytera externa ledamöter. Enligt Styrelseakademiens egna undersökningar har dessutom en av tre styrelsearbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i ”rådgivande” styrelser, så kallade advisory boards – ett uppdrag utan personligt ansvar eller transparens mot tredje man, men som är möjligt att fakturera på sedvanligt vis.
Styrelseakademien har också framhållit att en styrelseledamot inte kan jämställas med en löntagare vars relation till arbetsgivaren vilar på ett anställningsavtal. Enligt vad organisationen erfar har många bolagsägare vittnat om att det blivit svårare att finna ledamöter med rätt kvalifikationer.
Cecilia Rönn är riksdagsledamot för Liberalerna, ledamot i finansutskottet och partiets ekonomisk-politiska talesperson. Dessutom är hon riksdagens kanske främsta förespråkare för en ändring av inkomstskattelagen. Hon började titta på arvodesfrågan så snart hon kom in i riksdagen 2022 men hade i egenskap av styrelsearbetare funderat över den långt innan. I riksdagen har hon lyft frågan i varje skatteremiss från Liberalerna i syfte att få in den i underlaget för budgetberedningen.
Höga förhoppningar
När regeringen i våras gav Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring hur olika sätt att beskatta ersättning för styrelsearbete kan påverka företagets möjligheter att knyta till sig styrelsekompetens hade hon höga förhoppningar.
– Jag är jätteglad att vi hittat ett sätt att komma framåt i den här frågan, sa hon då.
Måndag 1 september 2025 kom så rapporten där Tillväxtanalys skriver att ”det faktum att objektiva mått på styrelsekompetens inte visar några tydliga negativa trender, gör att det finns skäl att vara försiktig med påstående om att förändrad beskattning har blivit ett kritiskt hinder för tillväxt och konkurrenskraft i svenska företag”. Myndigheten baserar sin analys på registerdata som omfattar över fem miljoner styrelseuppdrag under perioden 2013–2021. Särskilt fokus har varit på mindre och unga företag.
Enligt Tillväxtanalys visar resultaten flera positiva trender. Bland annat har andelen högutbildade styrelseledamöter ökat, liksom branschspecifik erfarenhet. Även antalet samtida styrelseuppdrag per ledamot har ökat. Dessutom, påpekar myndigheten, visar en internationell utblick att flera andra länder har ett liknande system som Sverige nu har. Dessa har dock lägre beskattning.
“Analysen saknar några viktiga delar.”
Tillväxtanalys konstaterar därför att studien inte kan finna några starka empiriska belägg för att den praxis som beslutades 2017 påverkat svenska företags tillgång till kvalificerad styrelsekompetens negativt. Man tillägger dock att det med systematisk datainsamling om styrelsearvoden skulle gå att göra mer direkta analyser av ekonomiska effekter av regelförändringar.
Ger inte upp
Cecilia Rönn säger att hon inte är helt nöjd med analysen:
– Myndigheten har gjort en gedigen kvantitativ analys av registerdata och synliggjort en viktig fråga för näringslivet. Jag tycker dock att den saknar några viktiga delar. De har inte kunnat skilja mellan externa och interna ledamöter, de saknar uppgifter om arvodesnivåer och de har heller inte analyserat den framväxande förekomsten av advisory boards. Det är just dessa aspekter som många företagare och styrelseledamöter lyfter fram som problematiska.
Hon poängterar att hon inte tänker ge upp, att frågan är alltför viktig för det.
– Jag ser fortsatt en risk för att viktiga externa kompetenser blir svårare att få in i styrelserummen med dagens regler. Om mindre bolag i stället väljer rådgivande organ för att kringgå reglerna undergrävs också den svenska bolagsstyrningsmodellen. Därför vill jag fortsätta driva på för en förändring. Sverige ska inte ha ett system som gör det krångligare och mindre attraktivt att engagera sig professionellt i styrelsearbete. Det gynnar varken företagen eller den ekonmiska tillväxten.
Gunilla Öhman, ordförande Styrelseakademien, kommenterar rapporten:
– Jag håller med Cecilia Rönn om att det är en gedigen analys men att den saknar en del viktiga perspektiv. Att det finns en stor ökning av professionella styrelseledamöter är glädjande trots denna beskattning. Våra svenska företag har också varit fantastiskt framgångsrika under de senaste åren, något OECD:s senaste rapport visat. Vi vill dock se till att vi fortsätter att vara det i framtiden, och beskattningen är en av flera viktiga aspekter. Det kommer vi i Styrelseakademien fortsätta verka för.
Svante Forsberg, Styrelseakademiens tidigare ordförande som ända sedan 2017 arbetat för att det åter ska bli möjligt att fakturera för styrelseuppdrag, är förvånad över att Tillväxtanalys gjort en kvantitativ studie för att undersöka kvalitativa mått.
– Sett ur det perspektivet är myndighetens konklusion logisk eftersom det inte går att empiriskt härleda kvalitativa mått av det slaget. Detta är däremot kunskap som näringslivsorganisationerna och Styrelseakademien besitter. Det är också intressant att myndigheten noterar att Sverige har den högsta marginalskatten bland jämförbara länder, säger han.
Svante Forsberg beklagar att myndigheten inte kunnat kartlägga andelen externa ledamöter i styrelserna.
– Externa ledamöter, som ofta besitter djup och bred kompetens, är styrelsernas guld. Om de på grund av Högsta förvaltningsdomstolens beslut byts mot interna ledamöter förlorar det svenska näringslivet på det.
Text: Lotta Byqvist
