När en avgående vd:s ålder nyligen lyftes som skäl för ett ledarskifte blev det startskottet för en större debatt. Diskussionen visar hur djupt rotad åldersnormen fortfarande är i svenskt näringsliv, skriver Gunilla Öhman, ordförande, Styrelseakademien Sverige och Suzanne Sandler, vd, Styrelseakademien Sverige i en debattartikel i Dagens industri.
Det aktuella fallet, som nu kan komma att granskas av Diskrimineringsombudsmannen, illustrerar en viktig poäng: när ålder används som argument riskerar vi att utesluta värdefull kompetens på felaktiga grunder. Det handlar inte bara om etik eller juridik, det är också affärsmässigt kortsiktigt.
I en tid när företag behöver erfarna ledare för att navigera AI-omställning, digitalisering och hållbarhetsutmaningar, är det orimligt att avfärda decennier av kunskap för att någon fyllt ett visst antal år. Ålder i sig ska aldrig diskvalificera kompetens men i praktiken kan den väga tyngre än den borde. Det gäller inte bara seniora ledare.
I styrelser ser vi ofta det motsatta problemet: unga styrelsetalanger ifrågasätts för att de ”inte har tillräckligt med decennier bakom sig”. Deras perspektiv, digitala kompetens och i många fall viktiga kundkännedom riskerar att undervärderas, trots att det är just dessa insikter som många bolag efterfrågar i en tid av snabb omställning.
När ålder används som måttstock åt något håll vare sig det handlar om att vara ”för ung” eller ”för gammal” blir resultatet detsamma: företag går miste om värdefull kompetens.
Den svenska debatten hamnar ofta i ett falskt dilemma. Förnyelse genom ungdom kontra stagnation genom ålder. Verkligheten är en annan. De mest framgångsrika styrelserna och ledningsgrupperna kombinerar kreativitet med stabilitet, nytänkande med erfarenhet.
Som åldersexperten John Mellkvist ofta påpekar är ålder bara en siffra, det som räknas är hur man använt sin tid. Äldre ledare som aktivt utvecklar sin kompetens besitter resurser som yngre inte hunnit bygga upp. Forskning visar dessutom att seniora ledare ofta har större omvärldsfokus, mer intuitiv beslutsförmåga och lägre prestige, egenskaper som är ovärderliga i osäkra tider.
På våra utbildningar inom AI, styrning, hållbarhet och cybersäkerhet möter vi årligen tusentals ledare, många över 60, som aktivt investerar i ny kunskap. De gör det inte för karriärens skull, de är redan etablerade. De gör det för att genuint bidra och förbli relevanta. Den kombinationen av erfarenhet och lärvilja är en strategisk tillgång som svenska företag inte har råd att bortse ifrån.
När vi talar om mångfald i styrelser hamnar fokus ofta på kön, bakgrund och etnicitet. Men ålder är en lika central dimension. En styrelse med medlemmar från flera generationer har en bredare förståelse för olika behov, konsumentbeteenden och samhällsförändringar än en homogen grupp i samma ålder.
Den senaste debatten borde bli en väckarklocka. Istället för att se ålder som en risk måste svenska företag börja betrakta den som en resurs – oavsett om det gäller yngre eller äldre ledare. I en global ekonomi där konkurrenskraft avgörs av hur snabbt och klokt företag kan anpassa sig, behövs alla tillgängliga perspektiv och erfarenheter.
Det handlar inte om att romantisera vare sig ungdom eller ålder, utan om att skapa organisationer där kompetens värderas högre än födelseår, där mångfald omfattar alla dimensioner och där Sveriges samlade erfarenhet och potential får bidra till näringslivets utveckling.
Gunilla Öhman, ordförande, Styrelseakademien Sverige
Suzanne Sandler, vd, Styrelseakademien Sverige
