Styrelsen ansvarar för bolagets hållbarhetsarbete. Det kräver en hel del omvärldsbevakning. Här delar David Frydlinger, advokat och partner på Cirio advokatbyrå, med sig av vad som händer inom området just nu samt vad styrelser och ledningsgrupper bör vara extra uppmärksamma på.
David Frydlinger, advokat och partner på Cirio, guidar styrelser i det aktuella hållbarhetsarbetet och vad de bör ha extra koll på just nu.
I en orolig omvärld har hållbarhetsfrågorna till viss del hamnat i skymundan. Varför bör företag och styrelser fortsätta att bry sig om frågan?
– Det finns två starka skäl: kommersiella och, i brist på bättre ord, moraliska. Att det är krig, prisökningar, tullar med mera förändrar inte det faktum att även krig, prisökningar och tullar behöver – liksom affärsverksamheter – en någorlunda beboelig planet för att kunna existera. Det handlar bara om tidsperspektiv – krig, prisökningar och tullar kommer och går. Klimatsystem, natur med mera finns alltid och är en grundförutsättning för all affärsverksamhet.
– Alltså är de kommersiella skälen starka. Sedan finns de moraliska skälen – och här spelar det ingen roll var man ställer sig i den kanske lite filosofiska frågan om företag har ett moraliskt ansvar. Företag leds av människor och människor har ett moraliskt ansvar, mot andra människor och mot kommande generationer. Jag har personligen väldigt svårt att se hur man kan säga att man kan ignorera hur det egna företaget påverkar och påverkas av hållbarhetsfrågorna och samtidigt säga att man är moraliskt ansvarstagande.
“Företag leds av människor och människor har ett moraliskt ansvar.”
Det händer ändå mycket inom EU och internationellt runt hållbarhet. Nya samt omarbetade initiativ och regelverk, till exempel. Kan du ge några exempel på sådana samt vad företag och styrelser bör hålla extra koll på?
– Det mest omedelbara är de förhandlingar som pågår inom EU om att revidera delar av regelverken som antagits efter EU:s gröna giv (EU:s strategi för att uppnå klimatneutralitet senast 2050), framför allt då reglerna om hållbarhetsrapportering, CSRD, och tillbörlig aktsamhet i värdekedjan, CSDDD. Det finns starka politiska och kommersiella krafter som vill se färre krav, men det finns också starka aktörer, till exempel Europeiska centralbanken, som är mycket kritiska och varnar för att begränsningar i rapporteringskrav med mera riskerar att ge upphov till systemrisker eftersom det leder till sämre transparens, möjligheter till riskbedömningar med mera. Det är ett osäkert läge där flera, däribland jag själv, pekar på att vissa typer av tillbakadraganden av regelverk riskerar att stå i strid med EU-rätten och därmed kan leda till rättsprocesser. Det är svårt att sia om hur det blir, men detta är något som styrelser behöver bevaka och navigera i så gott det går.
– Som en del i revideringarna av regelverken ingår också kraftiga förenklingar av hållbarhetsstandarderna för rapportering, ESRS. Dessa kommer i någon form sannolikt att genomföras oavsett hur det går med förhandlingarna i övrigt och självklart påverkar det många företag.
– En annan viktig sak att hålla koll på är EUs kommande inlämning av Nationally Determined Contribuitions enligt Parisavtalet, som ska lämnas in i september. Efter ett yttrande från Internationella Domstolen i Haag under sommaren har det visat sig att kraven på dessa så kallade NDC:er är betydligt skarpare än de icke-bindande ambitioner som många kanske trodde att de var. EU kommer att behöva lämna in åtaganden som tydligt beskriver hur EU och dess medlemsstater avser att klara av 1,5-gradersmålet och dessa åtaganden är man sedan skyldig att implementera. Eftersom det i hög grad är företag som påverkar utsläppsnivåer med mera kommer EU:s NDC:er självklart att påverka EU:s företag, så detta behöver man också hålla koll på.
Vilka är dina tre bästa tips till styrelser och ledningar i SME-bolag för att navigera och agera rätt i hållbarhetsfrågor?
1. Ställ er frågan: Tror ni att er verksamhet kommer att påverkas av det faktum att världen är på väg mot temperaturnivåer, förluster av biologisk mångfald, havsförsurning och andra stadier som allvarligt kommer att underminera förutsättningarna för mänskligt liv, civilisation och företagande som de har sett ut de senaste 12 000 åren? En sund verklighetsuppfattning brukar ju vara en förutsättning för att bedriva en framgångsrik verksamhet.
2. Ta beslut helt oberoende av vad som händer kring regleringar och så vidare. Vilken typ av företag vill ni vara – ett företag som bidrar till att förvärra eller motverka klimat- och miljökrisen?
3. Gör en genomgång av bolagets verksamhet – från syfte och värderingar, affärsmodell, strategi till organisation, processer och kontrakt – och analysera hur ni påverkar miljö, människor och samhälle och hur ni kan behöva ställa om företaget för att ta den riktning som ni har valt under fråga 2, naturligtvis med beaktande att verksamheten måste vara ekonomiskt, och inte bara miljömässigt och socialt, hållbar.
Vilka hållbarhetsfrågor blir avgörande för att vi ska komma framåt?
– Svaret beror på vilken nivå man vill lägga sig. Viktiga delar av motståndet – inklusive den freudianska förnekelsen av verkligheten som många verkar befinna sig i – beror dels på att det finns starka stater, företag och människor vars maktbas vilar på fossila bränslen och dels på den ekonomiska ojämlikhet som, trots växande välstånd, har brett ut sig kraftigt sedan början av 1980-talet och som skapar grogrund för populism och utrymme att säga att hållbarhet är något för eliten. På den nivån kommer det helt avgörande vara politik, folkrörelser och så vidare. På marknaden kommer det att vara avgörande hur stora företag vid sidan av olje- och gasgiganterna väljer att agera – för det kommer att dra med sig många andra företag och fortsätta att driva prisnivåerna i en riktning som skapar marknadsincitament för omställning. Men i slutändan handlar det förstås om den enskilda människans livsval i en helt unik situation i världshistorien.
Var sitter genomförandekraften för detta?
– Som tur är på många ställen, för det är många människor som väljer att inte sitta still och se på utan verkligen vill agera. De gamla gränsdragningarna mellan politik, näringsliv, fackföreningar och civilsamhället håller på att förändras för de här frågorna förenar och splittrar på ett sätt som jag undrar om vi någonsin har sett förut.
MER OM DAVID FRYDLINGER
- Författare till boken ”Spelregler för hållbar affärsverksamhet : Lagar, kontrakt och moral”
- Har varit med och tagit fram Styrelseakademiens utbildning ”Styrelsens strategiska hållbarhetsroll” där han också är gästföreläsare.
- Har över 20 års erfarenhet som affärsjuridisk rådgivare till svenska och internationella företag och organisationer.
